Hi mates!
Wow, andra sidan jorden! Nu ar jag uppochned, eller rattvand(?), det ar forstas relativt. Jag tanker mig uppochned. Hur som helst, for er som undrar sa ar uppochned-kanslan grym! Med andra ord: jag har det grymt! Det ar sa annorlunda har, samtidigt som sjalva samhallet anda paminner om Sveriges. Det ar lite samma struktur. Men miljon och klimatet ar forstas valdigt annorlunda. Har ar det varmt och fuktigt och sa himla vackert! Vackert, fast mer nedganget an vad jag hade forestallt mig. Pa en del stallen liknar det mer ett u-land, lite Thailandskansla far jag faktiskt. Emelie (Richards syster) berattade att sa ar det for att de inte underhaller sina byggnader har. Istallet lever de efter filosofin bygga-forfalla-bygga nytt.
Det basta av allting hittills (och jag tror inte att nagonting alls kommer att nagonsin sla det) var nar jag efter en manad utan honom fick kasta mig i hans armar! Johannaochrichard, vi hor ihop. Fjarilarna i magen lever livet, underbart!!
Kära Hanna!
Det låter så spännande, allt du beskriver, jag får väl åka dit själv nån gång. Jag hoppas att ni snart hittar nånstans att bo, jag gillar inte tanken att min dotter bor på ett halvskabbigt hotell.
Undrar hur känslan blir när du kramar mig nästa gång, då har det ju gått sju månader.
Puss o kram, Pappa
Efter sju manader utan pappa-kramar kommer den forsta att vara lika med gladjetarar!!
oh, härligheter :>
