I rastlöshetens namn
Richard gästbloggar:
Vet inte riktigt vad som förväntas av mig. Jag känner redan nu att det här var en av de sämsta idéerna jag fått. Värre än när jag skulle pröva vara vegetarian i en vecka i skolan och det blev biff till lunch på tisdagen. That’s the end of that story.
Johanna stretchar (eller så härjar hon bara) på golvet. Imponeras varje gång över hennes vighet. Det är lite som ett skådespel. Som gorillaungen på Taronga Zoo. Man undrar vad som ska komma härnäst.
I dag: Varmt. Jättevarmt. För varmt! Började med att surfa. Sen dess har vi ätit frukost, sett på Monsters Inc och läst. Johanna var en sväng förbi Junction också. Jag var för klibbig och dåsig för att orka röra mig. Nu har vi det tråkigt. Trååkigt. Längtar iväg att börja resa runt!
Det var tristessen som frammanade denna korkade idé; ”Jag kan ju gästblogga på din blogg!”, tummen upp, käck ton, glad i hågen, och jag äter upp mina ord så långsamt, så långsamt.
Fjärde styckeindelningen och jag har ännu inte skrivit något vettigt. Jag brukar styckeindela för mycket för att breda ut texter. Lärare klagar sällan om de är åt det hållet, även om de borde. Jag skrev en gång en alternativ fortsättning på ”Robinson Crusoe” (precis när han träffat Fredag) som skoluppgift i sjuan. Man fick skriva max en sida. Tyvärr sprudlade jag av idéer och upplägg så det slutade med att jag fick dra ut marginalerna och sänka till storlek nånstans >10 (whatever) och ta bort alla styckeindelningar. Texten fick precis plats! Det var ett fint, rektangulärt stycke svart massa mot en vit bakgrund. Jag tyckte jag var grym! Hade kämpat länge med den texten. Så fick jag tillbaks mitt verk och i marginalen stod med stora bokstäver ”STYCKEINDELNINGAR!”. Inringat var det också. Sen dess gör jag alltid miljarder styckeindelningar och har sluppit klagomål alltsedan.
5
Nej, det blir nog inte bättre en såhär. Jag ger upp. Nu har jag i alla fall gjort fem saker i dag. Och det här blev väl en liten ansenlig mängd text trots allt.
Peace/
Richard
"Rattus Norvegicusm", enligt "Liftarens guide till galaxen" jordens intelligentaste varelse.
richard är en tönt. punkt.
richard är en tönt. punkt.
Hej Richard! Kul att höra lite från dig också - även om drivkraften var tristess:)) Din mamma klagar ju på att du inte kommunicerar tillräckligt så detta var väl en bra idé!
Lite typiskt att du klättrar på väggarna redan - dagens ungdom som inte lärt sig nyttan av att ha det tråkigt - kreativitetens moder! Se det så här - om du inte var uttråkad skulle du ju inte prova att blogga och då skulle du ju inte veta hur det var, eller hur?! Snart kanske du kommer på att starta ett eget Zoo med Johanna the Gorilla som huvudattraktion - snacka om exotiskt djur på den australienska kontinenten:)) Alltså klirr i kassan:) Se där - vem som helst kan pladdra på och det kan vara kul att läsa ändå;-)
Själv laddar jag och Sofie att slå oss in på Gekås imorgon ( ja, Johanna -det stämmer att vi ska till shoppingens Mekka utan dig) har skrivit en megalista över måste ha saker ( tveksamt om vi klarar att lösa ut oss därifrån men, men...) Stephen lämnar vi hemma i badrummet med målarpenslar och burkar ( han var lite ledsen över det( är ju lite kärring över honom:) men han får ta det) Börjar faktiskt komma lite mer i ordning nu vilket känns fantastiskt skönt!
Kramisar och hälsa apungen från mamma Marita
